Home › Dokumente › Münzmeister Henrik › Quellen I
Danish documents concerning Henrik Dringenberg, delivered by Bent Jørgensen (København) – find his mail address in the pre-notice, please.
Samlet af beka@mail.tele.dk dette skal der stå der som dette sendes vider.
28 jun 2004 Familie
------------------------------------------------------------------------------
Mand: Henrich Dringenberg #82374
------------------------------------------------------------------------------
Født: omkr. 1415 i: Tyskland
Død: Feb. 1501 i: Malmø (Skifte 1501 22/2)
Boede København Stilling Rådmand & Møntmester
Far:
Mor:
Min 15tene Tip Oldefader: Han døde i perioden 7-6-1500 til 22-2-1501 Han havde været gift 2 gange, hans anden kone hed Abele f. 1451 død 1501. Han var myntmäst. I Malmö. Discr.vir, frälsem. Guldsmed, Tullare, Byfogede 1451 - 1500
Kilde: Thiset & Petersens bog, "Danske Adelige Sigiller" fta det 13 til 17 Århundrede: I Navneregister side 123: Dringenberg, Dorothea Henriksdatter,Jep Jensens Efterl.i Malmø 1511, F.XLIII 2 Do. Henrik Møntmester i Malmø 1467-1485, F. XLIII 1. Do. Henrik i Malmø 1520-1528, F. XLIII 3. Do. Henrik 1568-1572 F XLIII 4,5. Side 47 står de under Planter og Plandele fordi deres adelsmærke er Tre Roser. På dens Våbenskjold er tre Roser stillet i trekant. Skjoldet er ens for alle personerne, medens dets omgivelser varierer. Henrik Dringenberg, Møntmester i Malmø: 1485 Spt.28. Sv.RA.- 1467 Oct. 9. Ark.i Malmø.Citat og Afbildn hos Klev. Og Lgb.
Kilde: ecj@tdcadsl.dk Vedr. Slægten Dringenberg findes der en anden udlægning i en artikkel af Erik Person: Några Anteckningar om Malmøsläkten Dringenberg, 1934. Person sætter et stort spørgsmål ved slægtsforholdet fra den Københavnske Dringelberg-familie og så til den Malmøske-familie. En afskrift af Erik Person findes i Biblioteket Kopi #36.i den samme bog fra Erik Person fandtes der et foto af et: Segl med Dringenbergs Slægtsvåben fra et brev af 29-9-1485 i Rigsarkivet, Stockholm. Det som kan sløre familiebåndene er nok en arvestrid i Malmø i år 1522, hvor to personer, Hans og Henrik udgiver sig som slægtninge til Herich Dringenberg.
Det vides ikke, hvornår H.D. døde, men A.Thiset nævner, (se Thiset´s samlinger, Rigsarkivet. Denne samling på hundredvis af sedler med små notater er en guldgrube af oplysninger om ellers vanskelig tilgængeligt meteriale. Anders Thiset 1850-1917 var genealog og heraldiker og blev Arkivar ved Rigsarkivet 1ste Afd. Her oparbejde han omfattende samlinger til den gamle adels historie og udgav værker herom. Begyndte udgivelsen og redaktionen af Danmarks Adels Aarbog fra 1884 "Dansk Biografisk Leksikon") H.D. nævnes 30-11-1494 da han købte en grund af Ærkebiskop Jens Brostrup (1472-1498) i Lund og han nævnes igen i 1495 . Endnu den 4-5-1497 udsteder den fordum Møntmester et Pantebrev til sin søn Præsten Johan Dringelberg, (se Henrich Dingelberg 1497, Privatarkiv, samlingspakke nr. 506, på Rigsarkivet) J.P.Skou slutter her.
Fra: "Åke Norström" <ake.norstrom@malmo.se> Til: <beka@mail.tele.dk> Emne: Angående Dringelbergska gården mm 941/2003-478 Dato: 13. august 2003 15:42 2003-08-13 Malmö stadsarkiv har en del samlingar som kan innehålla uppgifter om Dringelbergska huset samt släktutredningar. Framförallt torde Einar Bagers samling kunna innehålla uppgifter om gården samt A.U. Isbergs samling släktutredningar av betydelse i sammanhanget. Precis som Ni själv nämner innehåller även Malmö fornminnesförening artiklar både om gården och släkten.Naturligtvis finns även Rådhusrättens uppduds- och lagfartprorokoll samt dess föregångare frå den danska tiden Bytinget. Av litteratur kan t.ex. nämnas 1.(Einar Bagers bok Strötåg i tid och rum: Malmöhistoriska skisser, Malmö 1977;denne bog har jeg haft hjemme her står på side 130 mf. Noget om Gården samt er der en skitse af kælderen) 2.(Skånska mynt och deras mästare av av Tor Flensmarck 1984;denne bog er afskrevet på denne side.) 3.(Stenhusbyggnation och gårdsstrukturer i det medeltida Malmö, Medeltida byggande Symposium i Lund 1989 1992, s. 196-220; denne bog har jeg haft hjemme her findes en optegning og en beskrivelse af gården på side 204) 4.Dringenberg, Henrik Svahn, Uno, Henrik Dringenberg: kunglig myntmästare i Malmö i Släkttavlan 1996:26 s. 9-13; 5.Reisnert Anders, Gårdar och hus i 1300-talets Malmö Elbogen 1994,s. 9-44 och 6.(Några anteckningar om släkten Dringenberg av Erik Persson, Malmö Fornminnesförenings Årsbok 1934 s. 91-106.denne er afskrevet og ligger i mit Bibliotek Kopi Nr.36) Med vänlig hälsning Åke Norström bitr. stadsarkivarie
Afskrift fra Bogen: SKÅNSKA MYNT OCH DERAS MÂSTARE skrevet af Tor Flensmarck Side 94 m.fl. Vid Hans Myndels død føre 1455 2/5 utsågs sannolikt Henrik Dringenberg (tre 6-bladiga dubbla rosor 2,1) till hans efterträdare.
Denne man, troligen bördig från staden Dringenberg i Westfalen,dyker op som borgare i Köpenhamn 1451 14/9, då han ävenkallas "vor elskelige Tjener" av konung Kristiern och följaktligen är frälseman. Av kungen erhåller Henrik och hans husfru Abele "For Troskab og villig Tjeneste" 50 lübska mark ränta av Malmö byskatt årligen sålänge någon av den är i livet. 1455 29/3 är Henrik Rådman i Kopenhamn och i eet dokument omtalas, att han nyss låtit bebygga en jord i staden.
1458 14/8 kallas Henrik Dringenberg " vor Møntmester i Danmarck" av kungen och av dokumentet framgår dessutom, att Henrik är tullare och kungsfogde/byfogde i Malmø. Man förstår att kungen i den ännu tämligen unge Henrik sett en man med möjligheter och att han storligen uppskattat och litat på Henrik.
INDSAT: Kilde:William Christensens bog, Fortegnelse over Danske Breve fra Middelalderen Sag.883 side 286. 1458 Aug.14. Cristiern Konge. Hinric
Dringenbergh vor Møntmester i Danmarck har gjort os fuldt Regnskab af vor Mønt, Tolderi og Fogedi i Malmøghe fra den første Tid, vi ham det befalede, og til denne Dag, både af det Sølv, han på vore Vegne annammet har at mønte, og af den Sum, han os årlig give skal af Mønten. Item har han gjort os fuldt Regnskab af alt det Guld, Sølv, Stene og Perler, som han for os forarbejdet og i Vænrge haft har fra den Tid, han "worte" vor Guldsmed, og til denne Dag, så at os vel med nøjes. Thi lader vi ham aldeles kvit for ydermere Regnskab at forskrevne Mønt, Tolderi, Fogedi, Guld, Sølv, Stene og Perler. Zecretum nostrum.Datum in curia nostra Malmøgensi vig. Assumpc. Marie. (Perg. Med 1 Segl:K.76. Henrik Dringenbergs Arkiv Rostocks Ratsarchiv)
HER FORSÆTTER TOR FLENSMARCK: I dokument 1459 6/12 her Kristiern. Henrik "vor Møntmester i Malmøghe" för visad trohet och tjänster en kung och krona tillhörig jord och grund i Malmø strax norr om Simons och Juda Kapell till "ewerdelighe Eje".
1461 2/5 och 19/10 erhåller Henrik kvitto på redovisning för "Mønt, Told, Fogedi og Sagefaldt (böter)". Epitetet "Vor elskelige Mand og Tjener" visar tydligt Henrik Dringenbergs ställning. Som frälseman, fogde, tullare och myntmästare samt i allt kungens man är han mycket mäktig person.
Henrik Dringenberg är verksam som tulare 1466 18/9, men 1467 6/7 nämnes han blott myntmästare och beseglar ett dokument före magistraten i Malmø. 1467 9/10 kallas han myntmästare och beseglar före en borgmästare och en väpnare, vilket tyder på att han i rang stod över dessa båda herrar. 1468 2/5 omtalas i dokument att kungens myntmästare Henrik Dringenberg i Malmø äger jord i Köpenhamn. 1471 22/? Kallas han myntmästare och 1474 14/11 omnämns hans ägor i Køpenhamn. 1475 4/12 uppträder han som kungsfogde och myntmästare i Malmø och den 25/3 detta år kallas han "discretus vir", vilket bör översättas med skälig man och som vanligtvis ej är väpnare. 1477 avhandlas Henriks ejendom i Köpenhamn.
Under tiden som borgare i Köpenhamn har Henrik Dringenberg varit guldsmed, något som uttryckligen framgår av dokumentet 1458 14/8: "den Tid, han worte vor (=kungens) Guldsmed". I Köpenhamn har han fastighetsaffärer med guldsmeden Hans Friman och i Malmø är hans familj knuten till minst en förnäm guldsmedssläkt (se Clavs Persøns släktkrets side 99)
På det hela taget bliver Henrik Dringenbjerg med åren alltmer knuten till Skåne och Malmø, även om han har kvar en del intressen på Själland. Ett tecken på den starka bindningen till Malmø är det av Henrik instiftade kapellet vid S:t Petri kyrka i staden. Dt anses ha tillkommit någon gång 1460-79 och kallas 1558 Heliga Tre Konungars Kapell.
Vi följer Henrik Dringenberg vidare som kunglig myntmästare i Malmø. 1483 14/1 får han sin räkenskap godkänd och kvitterad. Så är även fallet 1484 17/3 och 1485 18/4, då hans skrivare Pawel Jude är nämnd. 1485 22/4, gäller saken affärer i Köpenhamn och även de 2/5 avfattas brev om ägor därstädes. Den 9/10 samma år beseglar Henrik Dringenberg Borgmästatens i Malmø Jens Pethersøn änka Christinas donation och då borgmästarens första hustru hette Abele (samma namn gavs första dottern i andra fiftet med Christina) kunde släktskap med Henrks hustru Abele tänkas. 1488 11/8 görs affärer ånyo kring ägorna i Köpenhamn och 1491 30/9 kallas Henrik både "Os elskelige" och "vor Møntmester i Malmø" av kung Hans, som bestigit tronen efter faderens død 1481. Under denne konung och myntherre infördes den nyhete, att man slog Nobler och Gylden av guld. Nya myntsmedjor inrättades vidare, men Malmø förblev rikets förnämsta myntort.
1494 21/9, avtackar kung Hans "Os elskelige Henrik Dringenberg har nu været vor Herre Faders og vor Møntmester i Malmø" och ger honom kvitto på gjorda räkenskaper för myntning, tull och fögderi. Henrik har nu blivit för gammal att uppehålla dessa betungande sysslor och den 30/11 detta år kallas han ärlig man Henrik Dringenberg i Malmø, som vår käre nådige herres myntmästare "war". Denna dag köper han en gård i Hindby (Oxie hd.) av ärkebiskop Jens Brostrup i Lund. 1495 3/10, köper han en gård i Fjärdingslöv i Glostorps sn.(Oxie hd.)af Hille Henriksdatter, änke efter riddaren David Hack och utökar sålunda sina ägor i Malmø grannskap. Själv bor han måhända i sin stora gård vid nuvarande Västergatan, vilken i dokument 1496 5/3 kallas Henrik Dringenbergs gård.
Sista gången Henrik Dringenberg med säkerhet är i livet är 1497 4/5, då han kallar sig "fordum Møntmester i Malmø" och tillsammans med sin søn mester Johan Dringenberg og sin svärsøn Axel Tillufsen (välbördig man; Kaboltättens vapen: kluven, dexter delad, sinister 3 ggr.styckad.) föranstaltar om sin egendom i Köpenhamn Strax före 1501 22/2, har Henrik avlidit,ty denna dag stiftar hans barn sockenprästen Johan Dringenberg i Malmø och Engela, Johans syster, ett altare i faderens kapell i S:t Petri kyrka och donerar därför sin och förädrarnas gård invid Heliggeist i Köpenhamn. Detta innebär att såvel Henrik som Abele är döda.
Henrik Dringenberg var en ytterst välbärgad man och utöver de nämnda ägorne i Köpenhamn, Malmø, Hindby och Fjärdingslöv, var han beslutten i Lockarp och Klagstorp. Det stora arvet delades an minst 3 barn och tack vare de sedvanliga arvsbråken inför rätta k¨nner vi de flesta av slækten och även deras äkta hälfter och avkomlingar (se släkttavla side 98).
Enligt en notis i Malmø Dombok 1522 14/2 ärvdes myntmästaren Henrik Dringenberg av malmöborgaren Henrik Dringenberg samt "unge" Henrik Dringenberg, vilken då var ogift (beskeden swend) och i tjänst i Köpenhamn och dennes broder mester Staffen Dringenberg i Lund. Detta tyder på, att de båda Henrikarna, sannolikt barnbarn till myntmästaren, blivit upkallade efter sin store far- eller morfader samt sett dagens ljus efter 1500/1501 (enligt bruket att endast uppkalla någon efter avliden ana). När Dorotea Henriksdotter Dringenberg 1511 10/11 donerar skötar en gård i Hindby till ärkebiskop Birger Gunnersøns kapell i Kraftskyrkan i Lund beseglas brevet av hennes "kiere frende" Staffen Dringenberg i Lund och hennes "frende" Henrik Dringenberg , borgare i Malmø. Här skymta de tvenne parterna i arvstvisten 1522. De båda Henrikarna har tilhört två linjer av myntmästarens avkomlingar och sannolikt varit brorsbarn (eventuellt systerbarn) till änkan Dorotea der döde barnlös.
Mester Staffen är en central figur i släkten. Han förvaltar släktens kapell med tillhörande egendomar och när han avlidit brakar det lös igen med en tvist om arv 1537 31/7. Brorsonen Peder (Henriksøn) och systern Margrete, gift med rådmannen Peder Flomme i Köln, anlägger sak om arvet efter Staffen mot systerdottern Anne Clavsdotter, gift med borgaren Øland Gjødesøn i Lund. Annes föräldrar har varit döda sedan 1533 och hennes arv handhafts av mester Staffen. Genom Annes förmodade fader Clavs Persøn (d.1533) i Malmø knytes släkten Dringenberg till en guldsmedssläktkrets med anor till myntmästaren i Lund Stange Jensøn (via Graa i Skåne;).
Øvriga Dringenbergar gjorde inte så mycket väsen av sig. Henrik 1522 var en stilla och fridsam man. Ânkan ? Kristine gravlägges 1558 i det Dringenbergska kapellet. Kan hända har de dottern Dorotea, gift med Baltzar Jaconsøn ¨rkedjäkne i Lund. "Unge" Henrik 1522 har sonnen Peder 1537 och denne Peder är förmodligen samme man, som 1531 studerat i Leipzig. 1537 är han borgare i Köpenhamn, där "unge" Henrik ju tjänade 1522, man 1558 noteras att Peder äger en gård i Malmø. Han är kanik i Lund och kallas välbördig man. Dessutom var han förmodligen kunglig ämbetsman. Hustru Hille/Helle nämns 1551 och 1564 26/1 avlider Peder och gravlägges i Lunds Domkyrkas krypta. Sönerna Henrik och Niels tycks leva under enkla förhållanden och med sonsonen Baltzar Dringenberg 1613 förbleknar den gamla släktens manslinje. En Hans Dringenberg gör sig dock bemärkt som bergsfogde på Bradsberg i Norge 1546. 1552 skall han resa från Norge och avlämna sina räkenskaper till lensmannen Eske Bille på Bergenhus, men räkenskaperna är som såll och 1553 utfärdar konungen ett lejdebrev, vilket ger den vettskrämde Hans löfte om säker resa till Danmark och hem igen, utan avseende på att han nallat i kassan:
I konung Hans förordning om guldsmidets märkning med stämplar samt lödigheten 1491 8/3, stadgas, att varje guldsmed i riket skall sätta stadens ¨stämpel samt sitt eget bo- eller mästarmärke på sitt smide. I förordningen nämns "vor mynthemester i Malmøge" Hans Zeber och det innebär, att han och Henrik Dringenberg innehaft denna post samtidigt, eftersom Henrik nämns "vor Møntmester i Malmø" av kung Hans 1491 30/9. Först 1494 21/9 erhåller Henrik frihet från ansvar efter sin slutredovisning som bl.a. myntmåstare.
Kilder her er Elbogen, Malmø Fornminnesförenings Årsskrift 1994 af Anders Reisnert: Her skrive noget om de gamle gårde i Malmø på sider 9 til 44 , man starter i 1300 tallet og på side 11 findes et kort hvor man kan se hvor den Dringenbegskagården lå, og på side 31 er der en plan overover Dringenbergs Gård i Vestergade, det bliver for meget at skrive dette af, da det jo mest handler om meget forskelligt også andre gårde.men den fortæller da noget historie, dersom man vil læse dette kan bogen lånes på Biblioteket.
(continue)
